Och ibland har jag kunnat höra ditt skratt sett ditt leende. för ett ögonblick mellan hjärtats slag stod du åter framför mig. men det var bara nåt som kom över mig när jag gick gatan fram
lite så här såg det ut under vår picknick i lördags. jag har nu paus från packningen som snart täcker två sängar men snart börjar det jobbigaste, att plocka bort saker så att jag kommer ner till maxvikten på 20 + 8 kilo. förresten, ebba och jag var på hbo idag och allt var precis som vanligt och maten smakade som vanligt men nej, jag saknar det inte alls. ett avslutat kapitel så att säga. imorgon börjar ett nytt. nu: kaffe
Kommentarer
Trackback
