HANNA

för ett år sedan skrev jag uppsatser långt in på nätterna, panikpluggade inför prov, hade obeskrivligt långa att-göra-listor och var förkyld konstant. mest av allt hade jag ingen aning om vad som skulle hända efter gymnasiet. jag kommer ihåg alla kvällar då jag låg i min säng och funderade på framtiden, blev stressad av att tänka på framtiden. min planering låg alltid veckor före och jag visste inte hur det var att leva i nuet.

nu bor jag i london, jobbar som au pair, stressar mindre än vad jag någonsin har gjort, och har ingen aning om hur morgondagen kommer se ut. och jag blir så glad när jag tänker på att jag inte blir stressad av att min kalender är nästintill tom, att jag vågar att inte planera, att jag lever på riktigt nu. i london. jag pratar engelska hela tiden, umgås med fina människor och mår bättre än vad jag någonsin har gjort. det är så här det ska vara.