Den fjärde januari tvåtusenelva

tårarna byttes ut mot ett leende när vi flög in över london tidigare ikväll, och jag insåg då hur mycket jag har saknat storstadslivet. imorgon hoppas jag på att bli väckt av att tre söta barn hoppar i min säng!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0