Fredagen en femtonde juli tvåtusenelva


bästis ringer från italien och jag saknar henne och london mer än någonsin. kanske är det för att det är fredag vilket brukade vara vår planera-helgen-dag med allt vad det innebär. kanske är det regnet utanför mitt fönstret som gör det lite extra jobbigt idag. regniga dagar i london som brukade spenderas framför filmer och vi brukade gråta tusen tårar bara för att kärlek och relationships kan vara så fint men samtidigt göra så ont men ändå vara det man längtar efter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0